Hur ser framtiden ut för Sveriges ekonomi? Ganska dyster, minst sagt. Sveriges statsskuld skenar och takten accelererar. Enligt Riksgäldens prognos kommer statsskulden att öka från 1.354 miljarder SEK (2015-09-30) till 1.476 miljarder SEK i slutet av 2015. Det finns framförallt två gigantiska risker för landets finanser: invandringen och bostadsbubblan.
Enligt ekonomidocent Jan Tullbergs uträkningar i boken Låsningen från 2014 kostade invandringen totalt cirka 250 miljarder SEK/år inklusive sjukvård, bidrag och inräknat bortträngningseffekter på arbetsmarknaden. Hans kalkyler gjordes dock innan asylkaoset bröt ut på allvar i Sverige hösten 2015, så de siffrorna kommer säkert att behöva räknas upp med åtskilliga miljarder de kommande åren. Migrationsverket har en budget på 170 miljarder för den kommande mandatperioden. Inte heller den budgeten håller längre eftersom den lades innan massinvandringen eskalerade hösten 2015. En reviderad budget uppskattas till minst 200 miljarder SEK.
Troligtvis kommer det att bli ännu dyrare än så med tanke på att det i skrivande stund kommer cirka 2000 ”ensamkommande flyktingungdomar” till Sverige i veckan. Migrationsverket uppskattar att totalt cirka 30.000 ”ensamkommande” kommer till Sverige på årsbasis. Eftersom varje ”flyktingungdom” kostar i snitt en miljon SEK/år blir detta ett nätt litet tillskott på cirka 30 miljarder SEK – per år.
Kostnaderna för asylmottagandet håller på att skena bortom all kontroll. Med tanke på att Sveriges totala skatteintäkter ligger på cirka 1600 miljarder SEK/år inser var och en det orimliga i migrationspolitikens ekonomi. Regeringen har redan aviserat nedskärningar i välfärdssystemen och skattehöjningar på cirka 15.000 SEK per hushåll för att finansiera den extrema invandringen. Återigen är det tveksamt om dessa åtgärder är tillräckliga med tanke på att kostnaderna förväntas öka ännu mer. På Regeringskansliet råder just nu panik och alla department har nyligen fått order att spara och skära eftersom invandringen slukar miljarder och åter miljarder.
Ännu mer skrämmande blir Sveriges ekonomiska framtidsutsikter eftersom Malmö är konkursmässigt på grund av den stora invandringen. För en generation sedan hade Malmö positiva skatteintäkter och låg över riksgenomsnittet. Nu har Malmö 12 miljarder i skatteintäkter och får 5 miljarder i utjämningsbidrag från övriga Sverige. Malmö har sämre ekonomi än Grekland. Vad händer med resten av Sverige om en generation? Kommer hela landet att vara konkursmässigt, precis som Grekland är nu?
Den andra stora ekonomiska risken i Sverige är bostadsbubblan. Åratal av låg eller negativ ränta, samt bostadsbrist på grund av invandringen, har pressat upp bostadspriserna till historiskt höga nivåer. I Stockholm är numera lägenhetspriserna hisnande 110.000 SEK/kvadratmeter. Nu varnar flera ekonomer, inklusive Konjunkturinstitutet, för en bostadsbubbla som riskerar att spricka den närmaste tiden. En anledning till detta är att Sverige har världens näst högsta skuldsättning. Andreas Cervenka skriver i SvD:
”I en tabell över världens mest skuldsatta ekonomier
alla kategorier hamnade Sverige på andra plats med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Jo, ni läste rätt.”
Martin Armstrong har förutspått att nästa stora finanskris ska bryta ut tidigt 2016, vilket mycket väl kan stämma eftersom en ny infekterad debatt om skuldtaket är under uppsegling i USA:s kongress. Armstrong kallar den kommande finanskrisen för statsskuldskrisen. Statsskuldskrisen kommer i princip att bli en fortsättning på subprimekrisen, men utan skyddnät. Skillnaden är att staterna numera är så skuldsatta att de inte har samma förmåga att rädda konkursande banker med bail outs som under åren 2008-2009. Dessutom är räntan negativ, så centralbankerna har inte räntesäkningsvapnet att ta till längre. Läget för Sveriges ekonomi i en ny finanskris kommer att bli synnerligen allvarligt, även ur ett internationellt perspektiv. Dödskorset i OMX30 inträffade i september 2015 och nu väntar en volatil tid på börsen tills en huvud-skuldra-formation har fullbordats. I februari 2016 väntas det stora börsraset komma.
Som en konsekvens av invandringens skenande kostnader och bostadsbubblans storlek börjar allt fler internationella investerare att få kalla fötter. Cornucopia skriver:
”‘Häromdagen blev jag uppringd av en bekant, en pensionsförvaltare i Boston, som ville ventilera sin oro för att Sverige börjar bli lite väl riskfyllt för hans investeringsprofil. […] Dels är han oroad över de skenande huspriserna som möts med en minusränta. […] Dels uppmärksammade han förra veckans Financial Times-artikel som beskrev den svenska migrationspolitiken som lite av ett socialt experiment med svåra integrationsproblem. […] Min förvaltarvän börjar oroa sig för de offentliga finanserna för första gången på närmare 20 år.’
När utländska (pensions)förvaltare drar öronen till sig kommer de sälja svenska statsobligationer och sluta köpa nya. Marknadsräntorna kommer stiga, staten får dyrare att finansiera nyupplåningen som ska finansiera hela krisen, underskotten stiger ännu mer och även räntorna på bostadsobligationerna kommer sticka iväg.”
Riksgälden flaggar i dagarna för att de behöver öka upplåningen på grund av de skenande asylkostnaderna. Räntan på en tioårig svensk statsobligation ökade därmed från 0,65% till 0,73% efter Riksgäldens besked, något som även uppmärksammades av utländska medier. När räntorna börjar stiga kommer det givetvis att påverka de överbelånade bostadsägarna, vilket kan leda till att bostadsbubblan till slut spricker. Än värre blir det om många internationella investerare slutar att investera i Sverige. Då finns det snart inget kapital kvar till att finansiera västvärldens mest extrema invandring. Inte heller kommer det att finnas mycket pengar över till den svenska välfärden.